kämpar
Här om dagen gick en person som stog mig nära bort. En som är i himlen nu. Så arg och så ledsen som jag är. Varför ska bra personer få lämna när det finns de som inte ens är värda livet, varför är det så?. Alla orättvisor gör mig arg. Jag har aldrig i mitt liv gråtit mig till sömns, men jag gör det idag. Den senaste tiden, de senaste veckorna har jag varit gråtfärdig vart jag en går, får gråtanfall i skolan, på bussen, hemma och överallt. Har svårt att tänka på annat. Kanske har jag aldrig varit ledsen på riktigt. Har aldrig varit på den här sidan av livet förut. Är orolig för hur allt kommer att bli nu. Men det är väll så här det känns. Saknad och tårar, det hör till livet det också. En dag kommer vi alla hamna där, ingen lever föralltid. Men du skulle leva längre.
Jag fyller år snart, då kommer inte du vara här. Din bil kommer inte stå på parkeringsuppfarten när jag kommer och hälsar på och du kommer inte heller vara där när jag öppnar din dörr. Och det kommer kännas tomt och konstigt att vara hos dig utan att du är där. Du var väll klar med ditt liv, du hade väll gjort allt du velat men det var tidigt.. Ingenting kommer vara som det brukar, allt kommer få en förändring. Det är väll så det är när ett liv tas ifrån, när man förlorar någon som stått en nära. Jag kommer aldrig att se dig igen, men jag hoppas att du kan se mig från himlen och att du kan vara stolt över mig. Ingen lever föralltid, har svårt att tro på att allt händer för en anledning, även fast jag tror på att det är sant. Så önskar jag ibland att jag viste orsaken till varför just du drabbades..
Fuck cancer...
Jag har lärt mig att vi har inte föralltid på oss. Varje dag kan vara den sista för oss alla, även om det inte känns så. Vad som helst kan hända när som helst. Eftersom att vi inte har föralltid på oss vill jag passa på att berätta hur mycket jag älskar mina bästavänner som alltid ställer upp för mig och får mig att tänka på annat och hur mycket jag älskar min familj och släkt och att jag alltid kommer ställa upp för er. älskar er.
Kommentarer
Trackback
